Nu går ju förvisso våra kor lösa alltid men de är ju ändå inne i stallet på vintern så man kan ju förstå att det är nåt visst med att få komma ut igen. Redan när vi började förbereda utanför med att sätta upp grindar för att lotsa dem på rätt håll förstod de vad som var i görningen och brölade och levde om inne i stallet. Vi hann knappt glänta på stalldörren förrän de första korna glatt hoppade ut och rusade rundor på gårdsplanen. Kalvarna var lite mer försiktiga av sig. Hela deras värld hade ju tills nu bestått av stallet så allt annat kändes läskigt och otryggt. Man kan ju tycka att korna skulle ta sitt moderliga ansvar och kalla ut kalvarna till den analkande friheten men deras egen glädje var tydligen så stor att de för en stund glömde bort sina plikter. Istället ägnade de sig åt att gnugga huvudet mot marken och stångas med varandra. Kor brukar normalt göra upp om rangordningen när de släpps ut på bete men de här har ju gått ihopa hela vintern så man tycker att de skulle ha det klart redan...
Till slut fick vi hjälpa kalvarna ut med en lätt knuff i baken och när alla väl var ute bar det sedan av mot hagen. Vi lyckades få dem genom grindhålet utan krångel men sen blev det vild galopp. Kalvarna som aldrig sett ett stängsel tidigare insåg inte riktigt begränsningen och i vanlig ordning var det snart en kalv som tog sats och hoppade över stengärdet och genom eltrådarna som satt spända ovanför det. In igen och sen fullt race efter de andra. Efter att ha testat att smaka på trådarna några gånger lärde de sig snabbt att det känns obehagligt och stannade sedan snällt i hagen med sina mammor.
Just betessläppningen är nog en av årets högtidsdagar, både för oss och för djuren. Det är härligt att se deras lekfullhet och man riktigt ser hur gott de verkar tycka att det illgröna gräset smakar. Sen är det förstås ganska skönt att slippa det dagliga arbetet med att gödsla och strö ny halm till dem i stallet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar