måndag 30 maj 2011

Myskäggen kläckta!

Den unga gåshonan som legat och ruvat på myskankägg har idag fått små bebisar. Jag kunde se åtminstone fem stycken myskankungar i redet när hon reste sig upp för en kort stund. En var helt gul så den kommer att bli vit, och de andra var brun-gula ungefär som gräsandungar. De blir antagligen svart-vita som vuxna. Hon fick ju en liten gässling för snart en vecka sedan så nu får den äntligen några syskon även om det är av en helt annan art.

Två hönor har fått kycklingar de senaste dagarna. Den ena hönan fick nio stycken av tio ägg och den andra sju stycken av tio ägg. En av kycklingarna är lite orangeaktig i färgen så det ska bli spännande att se vad den får för färg när den blir stor. Ett par stycken är gula men annars är de flesta svarta eller blå (grå) med mer eller mindre vita inslag.

Maja, vår tyska praktikant, åkte hem imorse. Det kommer nog att kännas lite tomt för hon har ju varit hos oss i tre veckor. Den sista veckan fick hon lära sig att handmjölka korna. Efter att par dagar klarade hon det galant. Det är inte så lätt att mjölka kor som går lösa i hagen med sina kalvar. Det är inte alltid de står snällt stilla om jag säger så...

onsdag 25 maj 2011

En fantastisk vår!


Igår föddes den sista kalven för i år. Det var rödkullan Monika som fick en stor tjurkalv. Han ska heta Movitz. Två dagar tidigare kalvade vår fjällnära ko Granngås. Hon fick också en tjurkalv men betydligt mindre. Det är Granngås med kalven Gordon som syns på bilden.

I natt och imorse var det kallt och blåsigt så när Helena gick ut för att mjölka några av korna klockan halv sex imorse låg Monikas kalv och huttrade lite. Vi la dit ett par varmvattenflaskor och svepte in den i koftor och filtar så att den skulle få upp värmen igen. En stund senare hade den rest sig och skatat av sig filten. Nu verkar den varm och pigg igen :-)

I och med gårdagens kalvning är årets kalvnings- och lamningssäsong över. Det är skönt för nu slipper jag gå upp och kolla på nätterna och vi slipper oroa oss över att något ska gå fel. Det har varit en fantastiskt bra säsong hittills. Lamningen har gått bra och alla utom ett har överlevt. Alla kor har kalvat själva utan problem och kalvarna är pigga och starka. Vårbruket gick som en dans utan att avbrytas av regn och på åkrarna lyser kornet grönt och fint. Ja, det finns inte mycket att klaga på för en bonne!

Igår kläcktes en liten gässling under den unga gåshonan som ligger och ruvar på myskankägg. Jag hade även lagt dit två gåsägg för att se om det blev något. Problemet är bara att det tar längre tid för myskankägg att utvecklas så beräknad kläckning för ankungarna är inte förrän på lördag. Jag hoppas verkligen att honan håller ut och ligger kvar på äggen till dess.

På tal om gäss så fick en av de äldre gåshonorna troligen stryk av de andra gässen igår. Jag såg inte när det hände men jag hittade henne liggandes i gräset utan att kunna gå. Hon fick ligga kvar i lugn och ro och jag ställde dit ett fat med vatten åt henne. Hon var lite bättre på kvällen men kunde bara ta ett par steg åt gången. Jag lyckades fånga henne och bar in henne till ett eget utrymme i gåshuset så att hon skulle få vara ifred för de andra. Imorse var hon som vanligt igen och hade t o m värpt ett ägg!

måndag 23 maj 2011

Jessie gässling på äventyr


Den ensamma gässlingen, döpt till Jessie gässling, är fortfarande ensam och utfryst av de andra gässen. Han / hon får bo i en egen bur men får komma ut på gräsmattan med oss ibland när det är fint väder. Nikki, hunden, blir alldeles till sig och håller hela tiden ett vakande öga på den och håller sig så nära den som hon bara kan. Jessie nafsar Nikki i pälsen och biter henne i öronen men det står hon ut med, -det är ju en liten bebis...

Igår när jag skulle gå in i gåshuset för att hämta ut Jessie var hon / han inte i sin bur. Den lille parveln hade lyckats rymma och nu var bara frågan var den kunde vara nånstans. Den var inte i gåshuset så jag gick ut och letade eftersom den antagligen hade tagit sig ut i friheten genom luckan. Jag letade och kallade i hopp om att få ett litet pipande ljud till svar, så som den brukar svara när man pratar med den. Inte ett ljud hördes och jag letade på ett allt större område utan resultat. Jag började befara att någon kråkfågel hade fått sig ett skrovmål för små gässlingar utan vaktande föräldrar är oerhört sårbara.

Just när jag var på väg att ge upp letandet fick jag syn på en liten dunboll som låg och solade sig bredvid vedstapeln. Det var Jessie! Vilken tur att jag hann före någon hungrig kråka!

Jessie är en riktig liten finsmakare. Det duger inte med vanligt gräs. Nej, maskrosblad rivet i små, små munsbitar ska det vara. Dessa plockar den i sig direkt från handen. Den är fortfarande lite för liten för att själv orka slita av bladbitar med sitt näbb men med tanke på hur snabbt gässlingar växer är det bara en tidsfråga innan den själv kan gå och beta.

På bilden ser man hur Maja, vår praktikant från Tyskland, sitter och river små maskrosbitar till Jessie.

lördag 21 maj 2011

Hunden pysslar om mobbad gässling


I förrgår kläcktes en liten gässling under en av gåshonorna. Allt verkade frid och fröjd ända tills dagen efter då mamman började uppträda aggresivt mot den och väsa och bita lite. Gässlingen blev rädd och flydde iväg. Jag testade att lägga tillbaka ungen hos sin mamma efter att först ha mörklagt gåshuset så att jag kunde operera i mörker. Annars hade honan blivit rasande och flugit på mig för att försvara sina ägg.

Ungen kröp in under sin mamma men efter ett par timmar var det dags igen. Ungen stod och tryckte i ett hörn och verkade frysa och mamman ville inte veta av den. Lika bra att plocka upp ungen och sätta den i en egen bur med värmelampa så att den fick vara ifred.

Idag var det så fint väder att den lilla gässlingen fick vara med oss ute på gräsmattan. Den undersökte Helenas glasögon och hår och bet i grässtrån och tusenskönor. Vår hund var också med och hon fattade genast tycke för den lilla varelsen. Hon försökte slicka den i baken och buffade lite på den och gässlingen spankulerade tryggt omkring bland hennes utsträckta tassar.

När vi skulle ta in gässlingen igen blev hunden jätteorolig och sprang och letade efter den och hon jagade till och med iväg katterna som hon annars är ganska bra kompis med. Hon trodde väl att de skulle vara ett hot mot den lilla bebisen.

Om en vecka kommer förhoppningsvis nästa gåshona att börja få ungar. Kanske kan jag lyckas låta henne adoptera den moderlösa ungen. Annars får den väl bli familjens lilla maskot. Vi har fortfarande kvar Nils Karlson gässling som numera är en stor gåskarl men som jag fick ta hand om som liten när han mobades av sina föräldrar för ett par år sedan.

tisdag 17 maj 2011

Höns i trädgården - senaste trenden!

I söndags kom en skara människor hit till Lönshult för att lära sig lite mer om hur man sköter om en liten hönsflock. Vi tittade såklart på våra åsbohöns som går fritt på gården och dagen till ära fanns det även en höna med sju nyckläckta kycklingar att beskåda.

Efter lite "hönsasnack" blev det kaffe med kaka i trädgården. De sällskapliga hönsen flockades genast runt bordet i hopp om att få smaka lite kaka. Det är en av tjusningarna med att ha höns tycker jag, att umgås med dem och studera deras beteende när de går fritt.

Lustigt nog läste jag i senaste numret av tidningen Land en notis om att höns i trädgården är superinne! På trädgårdsmässan i Älvsjö var det tydligen fullt med såväl levande som pyntehöns i var och varannan monter och ur högtalarna ljöd ljudet av kacklande höns. Det har tydligen till och med gått så långt att det börjar bli svårt att få tag i hönor och priset på djuren har stigit! Vilken tur att jag har ytterligare två hönor som ligger och ruvar så att jag kan bli miljonär på att sälja unghöns om några månader ;-)

Om du känner att du också vill haka på den senaste trenden fins det möjlighet att komma hit och lära sig mer om höns söndagen den 19 juni kl. 14-17. Mer info finns på hemsidan www.lonshult.se

fredag 13 maj 2011

Mysteriet med den försvunna kalven


Den senaste veckan har jag ägnat mig åt att harva och plocka sten på åkrarna. Det har varit rekordtorrt och jorden har blåst omkring så både jag och traktorn blev svarta av jord. Jag hann precis så färdigt och ringvälta innan vädret började slå om till lite mer ostadigt. Det är en härlig känsla att ha det mödosamma vårbruket bakom sig. Nu kan jag inte göra mer än att vänta på att grödan ska gro och komma upp.

Vi har även hunnit med att släppa ut korna och kalvarna. I år hade vi tur för alla kalvar höll sig innanför staketet. Annars brukar alltid någon springa igenom första dagen.

Efter ett tag var den yngsta kalven försvunnen. Vi kunde inte se den någonstans i hagen trots att vi gick runt och letade. Efter ett tag började vi leta utanför hagen, i skogen. Vi tänkte att den kanske hade förvillat sig ut där och sen kommit vilse.

Vi hade en tid att passa i stan och började bli lite stressade över att kalven var borta. Då, plötsligt, fick Helena syn på kalven där den låg och sov mellan några stenar alldeles invis stenmuren. Hur hade vi kunnat missa den? Vi kunde äntligen andas ut och åka iväg till stan för att bland annat hämta en praktikant från Tyskland som ska vara här på gården i några veckor.

tisdag 3 maj 2011

Mysko ägg under gåsen

Tre av de fyra gåshonorna har lagt sig att ruva i år. En av dem, en unghona som bara är ett år gammal föll tydligen ingen hane i smaken så hennes ägg blev inte befruktade. För att hon inte ska behöva ligga en månad förgäves åkte jag till en kompis och hämtade några myskankägg och lade under henne. Myskankägg behöver ruvas lite längre än gåsägg, 32 dygn men det ska inte vara nåt problem förhoppningsvis.

För att se om det är liv i äggen kan man genomlysa dem med en ficklampa. Om det är ett foster i ägget ser man blodkärlen. När jag lyste äggen häromdagen såg det ut att vara liv i flera av dem så jag håller tummarna för att det blir små ankungar om några veckor. Imorse lyste jag förresten även äggen under ruvhönan och alla tio var det foster i :-)

Igår pep det under en av de äldre gåshonorna och imorse kunde jag skymta två små gässlingar under henne. Hoppas det kläcks några till under dagen! Gåshanen är synnerligen delaktig i familjebestyren. Han står på vakt utanför redet och väser hotfullt bara jag öppnar dörren till gåshuset. När jag skulle ställa in en vattenautomat så att de små ska kunna dricka anföll han mig och jag fick både näbbnyp och slag av vingknogen. Jag vill dem ju bara väl!