måndag 23 april 2012

Årets första kalv blev en fjällis

I morse föddes årets första kalv. Det var fjällnära kossan Granngås som fått en liten tjurkalv, hennes tredje i rad. Den lille krabaten är lik sin mamma fast har inte lika många prickar på sidorna av kroppen. Jag var ute och tittade till henne klockan tre på natten men då låg hon bara och vilade utan tecken på att kalvningen var på gång. Några timmar senare låg kalven där slickad och ren i halmen...

Man hinner glömma bort hur små de är och blir varje år lika förundrad över hur pyttiga de kan vara. Speciellt när man jämför med Granngås kalv från förra året. Det är nu en ganska stor tjur. Trots det blev han lite mammig när han hörde sin mamma "prata" med den speciella "kalvrösten". Då stod han i sin box och råmade längtande efter mamma, eller kanske rättare sagt efter hennes mjölk. Det är inte så länge sedan han gick med henne och emellanåt diade en slurk.




Alla tackor utom en har nu lammat och det har hittills blivit 34 överlevande lamm. Två tredjedelar av lammen är bagglamm så det verkar vara ett pojkår.

I lördags hade vi en grupp på 12 ungdomar i 12-årsåldern på besök. De kom från Malmö och var här för att lära sig lite mer om lantbruk. Vi började med att gå runt till de olika djurslagen kombinerat med tipsrunda och sen lagade de lunch på sina medhavda spritkök. På eftermiddagen fick de prova på lite olika sysslor, som t ex att sätta potatis, borsta hästar, mata kor och höns och köra vatten till fåren. När de matade hönsen fick de testa vilken mat hönsen gillade bäst av korn, bröd, ost och makaroner. Ost var klart populärast!

Vilken dag som helst borde myskankungarna kläckas och kanske även några gässlingar. Fast gåshonan hade av nån anledning dragit ut alla äggen ur redet och låg bara på en del av dem så att flera hade kallnat. Jag vet därför inte om det blir nåt. Typiskt när det bara var en eller max två dagar kvar till kläckning! Det var antagligen någon av de andra gässen som stört henne.

För några dagar sedan hittade jag ett litet fågelbo som delvis var byggt av tagel från hästarna. Boet fanns alldeles i närheten av hästarnas vinterhage så där fanns förmodligen gott om byggmaterial.


fredag 13 april 2012

Lurad av ett lamm

Nu har drygt hälften av tackorna lammat och 21 lamm hoppar och skuttar i hagen. En halvt raserad halmbal blev visst en populär leksak och de äldre lammen älskar att hoppa upp på och springa runt den. De yngre vågar inte gå så långt från sina mammor än.


På tal om mammor så är det verkligen skillnad på mammigheten hos olika tackor. En del är nästan överbeskyddande och blir genast oroliga om lammen går för många steg bort. Andra låter ungarna göra lite som de vill och ägnar sig mest åt att äta själva. När lammen bräker övergivet och springer och letar efter mamma orkar de knappt svara. Eller är det kanske så att de tänker att de sablans ungarna faktiskt själva får lära sig att hålla reda på var mamma är?

En tacka som ligger ner för att idissla och ta det lite lugnt blir snabbt en populär hoppkudde som man kan hoppa upp på. Inte bara de egna lammen lockas dit utan även andra. Till sist tvingas hon resa på sig för att bli av med ligisterna.


Igår lammade tre tackor. En (Wynja) hade lammat tidigt på morgonen när Helena gick för att titta till dem. Vi brukar stänga in de nylammade tackorna med sina lamm i små boxar de första två-tre dygnen för att skydda dem mot rävar och korpar. Helena stängde därför in Wynja och hennes två lamm i en box.

När jag ett par timmar senare tittade till dem såg jag att en annan tacka var på väg att lamma. Under tiden passade jag på att köra hem ensilage till korna i några vändor med traktorn. Birgitta, som tackan heter, hade gått in i vindskyddet för att lamma bredvid den instängda Wynja.

När jag var färdig med kornas ensilage tittade jag till Birgitta igen och bredvid henne stod ett lamm. Jag trodde det var ett av de äldre lammen som gått in dit men när jag såg den röda navelsträngen insåg jag att lammet måste vara relativt nyfött. Birgitta slickade lammet och lammet sökte sig mot hennes juver. Hur kunde hon ha hunnit slicka lammet så pass rent på så kort tid? Å vad försigkommet lammet verkade vara. Jag kunde t o m se att det började ta lite lekfulla skutt! Visst kan en del lamm vara ovanligt pigga men det här tog nog priset.

I boxen intill bräkte Wynja lite oroligt men det är inte så ovanligt att de reagerar så när de är nylammade och en annan tacka håller på att lamma i närheten. Jag reagerade därför inte så mycket över det.

Av nån anledning tittade jag in i Wynjas box och insåg att hon bara hade ett lamm hos sig. Det var alltså hennes lamm som på nåt mystiskt sätt lyckats ta sig ur boxen och sedan blivit adopterad av Birgitta. Jag lyfte tillbaka lammet och Wynja blev genast lugn igen. Strax därefter födde Birgitta sitt första lamm och en stund senare kom ytterligare ett. På bilden nedan syns Wynja och hennes två lamm. Det var det vänstra lammet som nästan lurade mig att tro att det var ett superlamm.


På eftermiddagen var det Rebeckas tur att lamma. Även hon fick tvillingar som båda lever och mår bra.

Idag verkar Tova-Lisa vara på gång. Hon har gått undan för sig själv och valt en plats bland träden.


tisdag 3 april 2012

Triss i lamm

Den 31 mars drog lamningen igång och efter det har det lammat en tacka per dag. Märkligt nog har alla tre som lammat hittills fått trillingar. Det är ganska ovanligt att gutefår får trillingar men även förra året fick vi tre trillingfödslar. En fårägande före detta grannes får hade tydligen fått många trillingar och fyrlingar i år så det kanske var extra bra förutsättningar förra året som gjorde att fåren släppte fler än två ägg?



Även i år har det fötts några skäckiga lamm. De är så fantastiskt söta med sin brokiga päls. På bagglammet nedan ser man redan de små hornknopparna i pannan trots att han bara är 2 dygn gammal.



För en gångs skull hade jag varit förutseende nog och beställt öronmärken till lammen i god tid så att jag skulle kunna märka dem medan de fortfarande var små. Märkena kom i tid med posten men oturligt nog var det fel sorts öronmärken. Jag ringde till Stallmästaren, som är de som säljer öronmärkena, och berättade att jag fått fel. De i sin tur hänvisade till Jordbruksverket eftersom man som djurägare måste skicka sin beställning till Jordbruksverket. De skickar sedan i sin tur en beställning till Stallmästaren som sedan beställer öronmärkena från Norge. Man kan ju fråga sig varför man inte får lov att beställa öronmärken direkt från Stallmästaren? Det är kanske ett sätt för staten att skapa fler arbetstillfällen? Eller vill de försäkra sig om att det blir rätt?!?

Nåväl, jag ringde till Jordbruksverket och fick till slut tag på en kvinna som var ansvarig för öronmärkesbeställningarna. Hon kollade upp min beställningssedel och konstaterade att jag hade rätt och att de gjort fel. De (läs skattebetalarna) skulle stå för kostnaden för de felaktiga märkena. men nu får jag förmodligen vänta flera veckor på de nya märkena...