onsdag 30 juni 2010

Hösprättning och busktrimning i sommarhettan

I söndags slog vi ängen och sen dess har vi sprätt runt i höet varje dag så att det ska torka. Om ett par dagar är det förhoppningsvis torrt nog så att en granne kan pressa småbalar av det.

Imorgon förmiddag ska vi ha arrendesyn på en av gårdarna som vi arrenderar. Det innebär att två oberoende synemän kommer hit och kollar så att vi sköter marken på ett bra sätt helt enkelt. Det får inte vara för mycket buskar längs åkerkanterna så att man inte kan köra med traktorn ända ut till kanten.

När vi tog över arrendet för fem år sen var åkrarna obrukade och fulla av ogräs. Det växte t o m små trädplantor på ängen som vi nu ska ta hö på. Brännässlorna var så höga att man knappt kunde se över dem och betesmarken var ganska igenvuxen och dåligt betad.

Vi har lagt mycket tid på att få ordning på åkrar och betesmark under de här åren men buskar och träd växer ju hela tiden så det är svårt att hinna med att hålla efter dem hela tiden, speciellt när det är så eftersatt från början. Därför har vi arbetat som galningar den senaste veckan med att såga buskar och trädgrenar utmed åkrarna. Det är varmt att såga motorsåg med tjocka skyddsbyxor och släpa ris i tryckande högsommarvärme kan jag lova! Som tur var fick jag hjälp med att släpa ris av en kompis igår. Stort tack Jocke!

Idag sågade jag ner grenar som satt en bit upp i träden. Jag stod dels på en hög stege men när inte den räckte till eller det var svårt att komma åt fick jag stå uppe på traktortaket och såga. Lite läskigt att stå så högt upp med en tung motorsåg men Helena stod nedanför och höll i stegen i alla fall...

Vi har lite kvar att såga så det får nog bli till att gå upp med tuppen imorgon bitti så vi hinner ta det sista innan de kommer, puh!

söndag 27 juni 2010

Rekord i kycklingar



Den grå hönans kycklingar började kläckas dagen innan midsommarafton. På själva midsommarafton klev hon upp ur redet och när jag kom in i hönshuset låg hon i en hörna med kycklingarna under sig. Jag skulle lyfta över familjen till en egen bur så att de skulle få vara i fred för de andra hönsen och jag började med att lyfta upp hönan. Döm om min förvåning när jag såg ett myller av kycklingar under henne. Efter hand som jag lyfte över dem till buren räknade jag till hela tolv stycken! Det var verkligen imponerande, speciellt eftersom det var hennes första kull.

När jag tittade i redet fanns det två ägg kvar. Jag tänkte först att de förmodligen var obefruktade men så tittade jag närmare på dem och såg att det var ett litet hål i det ena. Det var alltså en kyckling där inne! Ägget var ganska kallt så den kunde eventuellt vara död. Men så hördes ett svagt pip!

Eftersom hönan bestämt sig för att det var färdigruvat fick jag plocka in ägget och lägga det i en skål under en lampa. Jag kollade så att det var 37 grader där ägget låg och i takt med att ägget värmdes upp började kycklingen pipa alltmer och snart lossade den bit för bit av skalet.

Eftersom vi skulle fira midsommar hos en granne fick jag lämna den under lampan. Efter ett par timmar cyklade jag hem och tittade till den. Då var den kläckt och låg där halvtorr och blinkade mot världen. Den fick stanna kvar under lampan tills det blev kväll och hönan lagt sig till ro för natten. Då stoppade jag in kycklingen under henne och morgonen efter var den stark nog att kunna följa efter sin mamma och sina syskon.

Nu har hon alltså tretton små barn att ta hand om. Det är precis att de får plats under henne. Det är några gula, några blå (grå), ett par gula med bruna ränder på ryggen och ett gäng svart-vit-brokiga.

torsdag 24 juni 2010

Traktortrubbel och fågelpick



Sent på tisdagskvällen kom så äntligen maskinstationen hit och pressade de sista ensilagebalarna. Det kändes skönt att somna den kvällen med vetskapen att vinterns foder till djuren är räddat. Det blev drygt 90 balar och vi kommer att skörda fler senare i sommar så vi kommer att ha gott om foder.

När jag dagen efter skulle köra hem balarna från fälten hann jag bara flytta ett par stycken innan det kändes som att ena traktorhjulet där fram körde ner i en håla. Konstigt? Det ska inte finnas några hålor på åkern! När jag tittade ut upptäckte jag till min fasa att vänster framhjul lossnat! Shit! Jag hoppade ut och kollade lite noggrannare vad som hänt. Framaxeln hade brutits av en bit innanför hjulet. Nu kände jag mig ganska liten och hjälplös. Jag är nämligen inte killen som gillar att skruva på maskiner så att säga...

Vad gör man? Jo, ringer till traktorverkstan och förklarar läget. De hade såklart fullt upp men skulle eventuellt kunna skicka ut en gubbe som kunde titta på det.

Några timmar senare dyker han upp, mekanikern, med bilen full av verktyg och annat som är bra att ha när man mekar med en traktor mitt ute på en åker.

Han var tvungen att montera av hela framaxeln och ta den med till verkstan för att reparera den, så traktorn hängde bara på en liten domkraft och på lastaren framtill. Det såg lite dumt ut men vi konstaterade att det skulle vara svårt för någon att stjäla traktorn i alla fall.

Han kunde inte lova att han skulle hinna fixa den före midsommar men han skulle göra så gott han kunde.

Idag var jag på jobbet och kom inte hem förrän ganska sent på kvällen. Då var traktorn lagad och hel igen. Hurra! Dessvärre hade traktens alla kråkfåglar roat sig med att sitta på flera av balarna. De hade skitit en del på dem men det värsta av allt var att de hade hackat hål i plasten på dem. Blir det minsta hål i plasten så kommer det in luft och då möglar ensilaget så att man måste kassera det. Som tur är hade vi en rulle med lagningstejp hemma men den var nästan slut så jag fick tejpa små bitar nu och så får jag tejpa bättre efter helgen när det går att handla mer på lokalföreningen.

Förresten fick den grå hönan kycklingar idag. Jag vet inte hur många för hon ligger fortfarande kvar i redet. Kläckningen kan ta ett par dygn så innan dess går hon inte upp. Det är tredje året i rad som det blir kycklingar till midsommar.

onsdag 23 juni 2010

Fårflytt i arla morgonstund



Igår morse flyttade vi ner fåren till ett bete en kilometer hemifrån. Eftersom vi promenerar med dem istället för att transportera dem i en vagn så valde vi att flytta dem tidigt på morgonen. Vi var nämligen tvugna att gå en bit på den allmänna vägen och då ville vi helst slippa bilar och lastbilar. Vi gick upp klockan halv sex och började vandringen en stund senare. Trots att vi var tidigt ute kom det en bil med en stressad människa som antagligen skulle till jobbet. Nu fick han istället coola ner och njuta synen av femtio får och lamm som traskade framför hans bil ett par, tre minuter.

Det är vackert i naturen tidigt på morgonen. Solen skingrar dimmorna och daggen från gräs och spindelväv och den totala tystnaden, frånsett naturens egna ljud, vilar i luften. Man borde gå upp riktigt tidigt en sommarmorgon lite oftare för att få njuta av detta. Fast, -det är ju så skönt att ligga kvar i sängen...

måndag 21 juni 2010

Å efter sol kommer tydligen - hagel!

Några timmar efter att jag fluffat upp grässträngarna så att de skulle kunna torka upp efter gårdagens regn var jag ute för att sätta upp stängselstolpar så att vi kan flytta fåren till ett nytt bete eftersom de låter meddela att de vill ha meeeeer maaat, -nuuuu!

Det var en del mörka moln på himlen och jag höll tummarna för att det skulle hålla tätt. Plötsligt hördes ett dovt ljud bortifrån skogen. Jag funderade på om det kunde vara grannes traktor med tillhörande slåtterkross som hördes och så fortsatte jag att stängsla. Efter en liten stund blev ljudet starkare och då såg jag det, regnet med stort R! Tänkte att det nog var läge att gå mot bilen ifall det skulle dra åt mitt håll. Jag hann inte mer än tänka tanken så började det vräka ner hagel stora som ärter över mig! Det höll på en bra stund och övergick sen i regn så nu är gräset säkert tio gånger blötare än det var innan jag fluffade upp strängarna...

Som sagt, det är nervöst att vara bonde i skördetider när vädergudarna inte är med en!

Såg förresten ett påfågelöga (fjärilsarten alltså) sitta på ett blad och flaxa lite med vingarna idag. Kan man säga flaxa om en fjäril förresten? Hur som helst stod hönan med kycklingskaran och tittade på den med sträckta halsar utropandes varningsljud. De trodde alltså att fjärilens ögonliknande fläckar på vingarna tillhörde ett farligt djur och sprang förskräckta därifrån. Så klarade fjärilen livhanken och kunde fladdra vidare mot nya äventur, eller snarare blommor.

Efter regn kommer sol

Igår kom maskinstationen hit för att pressa ensilagebalar. Jag hade förberett genom att köra över fälten och fluffa upp grässträngarna så att de skulle hinna torka till lite ytterligare. När han pressat ungefär en tredjedel började det regna så det var bara att avbryta. Allt mitt jobb var helt i onödan! Enligt väderprognosen (som jag kollat stup i kvarten) skulle det inte regna!

Idag skiner solen från en blå himmel och jag hoppas att det fortsätter så resten av veckan. Då hinner gräset torka till så att det går att pressa resten imorgon. Vi har även sparat en åker där vi tänkte ta hö i småbalar och då behövs flera dagar med soligt väder. Det kan vara bra att ha lite hö om man av någon anledning bara behöver använda lite foder. En stor ensilagebal håller sig bara några dagar efter att man tagit av plasten så den måste ätas upp ganska snabbt.

På de tre åkrar som han hann pressa balar på innan regnet blev det totalt 27 stycken ensilagebalar. Det är jag nöjd med med tanke på att åkrarna är små.

Så snart det torkat upp ordentligt ska jag ge mig ut och vända på grässträngarna så att de torkar på undersidan också.

Tyvärr upptäckte jag att ett rådjurskid hade fått sätta livet till i slåttern. De ligger ju och trycker i det höga gräset och är omöjliga att se. Vi brukar gå i vallarna några dagar innan det är dags att hugga så att rågeten ska känna sig störd och flytta sina kid men det verkar inte ha hjälpt i år. Det är å andra sidan första gången det händer. Hoppas att hon hade ett till så att hon inte blev helt barnlös!

lördag 19 juni 2010

Fler kycklingar!




För några dagar sedan var det dags för höna nummer två att kläcka fram en kull kycklingar. Hon fick sju stycken men en av dem var svag och saknade dun på en del av ryggen. Jag trodde först att den var död men när jag lyfte upp den i handen för att ta bort den tyckte jag det kändes som att den rörde sig lite grand. Jodå, det var liv i den och den pep t o m lite. Jag tog med mig kycklingen in i huset och la den på en gammal tröja under en lampa och kollade så att temperaturen blev lagom. Man vill ju varken att den ska grillas eller frysa...

Den låg där hela dagen och emellanåt försökte jag få i den vatten med druvsocker i men det var inte många droppar den svalde. Eftersom den inte blev bättre avlivade jag den på kvällen eftersom den ändå inte skulle överleva så länge till.

De först födda kycklingarna som nu är snart tre veckor gamla går sedan några dagar tillbaka fritt med sin mamma i trädgården. Det är otroligt vad mycket insekter de kan hitta när de patrullerar över gräsmattan.

Ibland ställer sig tuppen med sänkt huvud och bara stirrar på en kyckling på riktigt nära håll. Han står alldelse stilla på det viset en lång stund. Kan det möjligen vara så att han ger en förmanande blick till sina barn?

Nu är det bara den tredje hönan kvar som ligger och ruvar på ett för mig hemligt antal ägg. Hon har nämligen gömt sig med sina ägg på golvet under värpredena så man ser henne inte. På fredag ska det vara dags för kläckning enligt mina anteckningar i almanackan.

torsdag 17 juni 2010

Med hopp om fint skördeväder!



Just nu upplever jag en av de mer nervösa perioderna under ett år på gården. Det är dags för vallskörd. Med vallskörd menas ungefär att det är dags att skörda höet fast vi gör inte hö utan ensilage. Det är ett mellanting mellan hö och färskt gräs kan man säga. Hö är väldigt torrt gräs som kan lagras fritt i luften under tak medan ensilage är halvtorrt gräs som måste förvaras syrefritt. Det är därför man plastar in balarna i vit plast. En annan fiffig sak med att plasta in balarna är att mjölksyrabakterier som finns på grässtråna trivs i den syrefria miljön. Dessa bakterier förökar sig och bildar mjölksyra som ytterligare hjälper till att konservera det halvtorra gräset och klövern.

Jag har den senaste tiden gått och tittat på vallarna, alltså åkrarna där vi odlar gräs och klöver, för att se om det börjar bli dags att skörda. Vi vill inte ta det för tidigt för då blir mängden liten och ensilaget blir fiberfattigt så djuren blir lösa i magarna av det. Det är heller inte bra att skörda för sent eftersom näringsvärdena då blir låga.

För att det ska gå att göra ensilage måste vädret vara fint. Det får inte regna och det ska gärna vara soligt och blåsigt så att vatten dunstar bort från strån, blad och stjälkar. Det gäller alltså att samtidigt hålla koll på väderprognoserna!

En tredje parameter att ta hänsyn till är att maskinstationen som hjälper oss att hugga och pressa balar ska ha tid att komma hit.

Nu är dock tiden definitivt inne! Det var hög tid att skörda och vädret såg ut att bli fint under åtminstone några dagar så jag ringde maskinstationen i måndags. Dessvärre hade de inte tid att komma och hugga förrän på onsdag kväll, d v s igår. När klockan var åtta på kvällen och det fortfarande inte dykt upp någon ringde jag och kollade läget. Det visade sig att huggaren, alltså den maskin som slår av gräset, hade gått sönder så de kunde inte komma förrän nästa dag, -idag alltså.

Vid middagstid var det färdighugget och nu ligger gräset och kövern där i prydliga strängar och torkar i solen och vinden. Jag håller tummarna för att det ska vara uppehållsväder ända tills på söndag så att vi kan få det pressat på lördag kväll. Jag känner en kille på SMHI, kanske ska tala vackert med honom? Annars känns det som att allt fokus när det gäller lördagens väder ligger på Stockholm och ett visst princessbröllop... Jag skiter väl i om det regnar i Stockholm, -jag vill ha sol här!

tisdag 15 juni 2010

Pedikyr bland fåren



Fårens klövar växer hela tiden precis som våra naglar. De sliter inte ner dem i samma takt som de växer så därför måste man klippa, eller verka som det heter, deras klövar några gånger per år. I söndags var det dags igen. En efter en fick de komma in in i fållan av grindar där jag band fast dem med ett halsband och koppel så att de skulle stå någorlunda stilla. De gamla tanterna som varit med förr fann sig ganska snabbt och stod relativt snällt medan jag lyfte benen och klippte klövarna i tur och ordning. De yngre var däremot lite spralliga och tyckte det var läskigt men jag tror de tyckte det var ganska skönt efteråt. Lammen fick snällt vänta utanför grindarna medan deras mammor fick fotvård annars skulle det bara bli stökigt.

Man kan använda en vanlig trädgårdssekatör när man verkar. Det viktiga är att klippa lagom mycket så att man inte kommer åt pulpan för då kan det börja blöda.

Gutefåren är lite speciella på så vis att de själva fäller sin ull på sommaren. De flesta andra fårraser måste man klippa minst en gång om året. Olika individer fäller olika tidigt och en del fäller allt ganska snabbt medan andra nästan inte fäller alls. Då måste man hjälpa till att klippa bort ullen.

Vi klipper ullen med en vanlig kökssax. Det tar lite tid men å andra sidan är det inte så många som behöver klippas. När jag ändå hade dem fångade för verkning passade jag på att klippa av ullen på en del som bara hade lite ull kvar. De ser ganska ovårdade ut när de håller på att fälla men när de väl är klara blir de så vackra. Hornen framträder extra tydligt när ullen är kort och de ser verkligen riktigt ursprungliga och majestätiska ut.

Efter att alla var färdigverkade var det dags att komma till ett nytt bete för fållan de gick i var helt nerbetad. Våra grannar har en liten hage med mycket buskar, hundkäx, skräppor och annat som fåren gillar att äta men som deras hästar inte tycker om. Vi släppte därför dit dem där så att de kan beta så att det blir fint inför midsommar.

För att komma till grannarnas hage var vi tvugna att gå med fåren en bit längs med asfaltvägen. Som tur var kom det bara en bil som var snäll nog att sakta in och vänta tills vi vikit av in på en grusväg med hela fårflocken.

tisdag 1 juni 2010