torsdag 22 november 2012

Hösttid = slakttid

Den senaste tiden har det varit ovanligt milt för att vara slutet av november. Det var länge sen det var minusgrader och otroligt nog så har det inte heller regnat på ett tag. Skönt för då blir det inte så lerigt. Det fina vädret gör att alla djur fortfarande är ute. Gässen och hästarna livnär sig fortfarande enbart på bete och fåren betar en del men får samtidigt tillgång till hö eller ensilage.



Den 6:e november delade vi upp tackorna i två grupper med tio i varje. De båda grupperna fick sedan träffa varsin bagge som de ska gå tillsammans med fram till jul ungefär. Sen räknar vi med att alla tackor blivit betäckta så att vi kan släppa ihop alla i en grupp inför vintern. Får är dräktiga i ca 145 dagar så i början av april kommer förhoppningsvis de första lammen att födas.



Vi har slaktat fyra nötkreatur och nästa vecka är det dags för de två sista för i år. Det är aldrig roligt att slakta djur men det känns värst med de som man haft länge och lärt känna väl. Vi har sett kalvarna födas, växa upp och bli stora. Tagit hand om och klappat i två och ett halvt år. Då är det ett tungt beslut även om man vet att det är oundvikligt.

Då är det lättare att slakta tuppar. Så här års brukar det vimla av tuppar på gården eftersom det kläckts ett antal kycklingar under sommaren. Det brukar bli jobbigt med så många tuppar som slåss och som försöker para sig med hönorna. Vissa är desperata och ger sig till och med på halvstora kycklingar i sin iver att få para sig. Vi slaktade de största tupparna i söndags. Redan samma dag märktes det att det blev avsevärt lugnare och tystare trots att det återstår nästan tio tuppar i flocken. Ungtuppen på bilden klarade sig dock den här gången.



Vi har även slaktat alla myskankhanar utom de yngsta som ännu inte är fullvuxna. Även Sune som varit så aggressiv mot mig hela sommaren fick sluta sina dagar. Det kändes lite vemodigt för de senaste veckorna har han varit from som ett lamm och till och med undvikit mig. Jag skulle dock tro att han hade återgått till sitt gamla aggressiva jag när parningstiden närmat sig så lika bra att byta ut honom mot en annan hane. Jag behöver dessutom få in lite nytt blod i ankbesättningen.



Det milda vädret gör att ett par av hönorna värper fastän det är så sent på säsongen. Även ena myskankhonan värper nu. Tanken är att de ska vila från värpningen under hösten och vintern så att de inte sliter ut sig. Industrihöns luras att tro att det är vår året runt med hjälp av belysning och proteinrikt foder. Då värper de hela vintern och blir utslitna efter cirka ett och ett halvt år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar