måndag 31 december 2012

Stackars Gordon får ligga i stutabåset

Vilket ruskväder det är ute denna nyårsafton 2012! Regn och blåst och allmänt grådassigt. Frågan är väl ändå vilket som är värst, snö och kyla med vatten som fryser eller mildväder med gegga fast där man slipper bära nytt vatten hela tiden till alla djuren. Några som i alla fall älskar det här vädret är myskankorna. De vandrar runt över stora områden (ibland lite väl stora!) och slabbar och badar i alla översvämningar och smaskar i sig daggmaskar som kommit fram nu när marken töat. Inte undra på att de börjat få vårkänslor! Det påminner mig om att jag snart måste åka och hämta den nye ankhanen som jag har tingat.

Med mildvädret har även hönsen börjat vara ute igen under stora delar av dagen. Just idag ser de ut som om någon försökt dränka dem eftersom deras fjädrar är alldeles plaskvåta... Några av hönorna tror visst också att det är vår för det blir ett par ägg nästan varje dag. Det är en av de äldsta hönorna och ett par av unghönsen som värper. Unghönsens ägg är små som dvärghönsägg nu i början (det högra på bilden).



Man ser tydligt vilka hönor som värper för deras kam är stor och röd. Hos en höna som inte värper är kammen liten och blekrosa.

För ett par veckor sedan släppte vi ihop de båda avelsgrupperna med får. Förhoppningsvis ska alla tackor vara betäckta så nu får alla 20 tackor och de båda baggarna gå i samma flock ända till nästa höst. Det brukar kunna bli en hel del bråk när man släpper ihop fåren trots att de ju känner varandra sen tidigare. Efter sex veckors separation brukar rangordningen åter behöva befästas. I år gick det dock ovanligt lugnt tillväga. Tackorna bråkade nästan inte alls och baggarnas duster var ganska "mesiga". Vi bytte ju baggar till två ungbaggar i år så de har inte så stora horn ännu. De gamla baggarna med sina väldiga horn drabbade samman så att det smällde rejält. De kunde dessutom hålla på i flera dagar.



För att kolla om någon tacka fortfarande var brunstig sprang baggarna runt och provocerade dem att kissa. Sen stod de och flemade, d v s lyfte överläppen, en lång stund för att riktigt kunna ta in doften. På bilden är det den minsta baggen Svante som flemar.



Någon som också står och flemar och är frustrerad är Gordon, vår tjur. Han går i en box med de yngsta stutarna, alltså kastrerade tjurar. I boxen bredvid går några kvigor. Varje gång de brunstar går Gordon fram och tillbaka längs boxgallret eller står och sträcker in huvudet så långt han når. Med jämna mellanrum ger han ifrån sig ett speciellt läte som tjurar brukar göra när de finns brunstiga hondjur i närheten. Förhoppningsvis ska han få betäcka några kor även nästa sommar men han verkar ha svårt att vänta till dess...



Ett par veckor före jul sålde vi två av årets rödkullekvigkalvar till en gård norr om Göteborg. Det är första gången vi säljer nötkreatur till avel och det känns kul att veta att de kommer att bli avelskor och bidra till att öka på stammen av rödkullor.

Tack för i år och Gott Nytt 2013!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar