Äntligen vår!

Det känns som att våren kom över en natt. Plötsligt vände det och blev varmare och nu har i princip all snö smält bort. Bara några få rester som ligger där och försöker kämpa emot det oundvikliga.

I söndags blev det äntligen dags att släppa ut alla ungdjuren, två veckor senare jämfört med ifjor. När vi förberett allt, ställt upp grindar och spänt upp trådar för att de skulle springa där vi ville och inte där de själva  tyckte det var lämpligt, skulle vi bara ta lite förmiddagsfika innan det blev dags för själva utsläppet. Just då bestämde sig en av korna, Monika, för att kalva. Tillika precis vid dörröppningen så vi fick vänta tills hon var klar.

Hon födde sin kalv ganska lätt men när den kom ut verkade den alldeles livlös. Jag kunde inte se att det andades där inne bland fosterhinnorna så jag gick in och försökte hitta huvudet bland allt det slemmiga. När jag lyckats lirka fram det rosslade kalven till och började andas. Å jag kunde samtidigt andas ut. Jag har varit lite orolig inför årets kalvning eftersom många kalvar och lamm som fötts i år har varit antingen döda eller missbildade på grund av ett virus som nyligen kommit till Sverige.

Efter en stund syntes ännu en fosterblåsa och snart nog låg där ännu en kalv. Den var det lite mer krut i redan från början. En kvigkalv förstås! Flickebarn brukar vara lite piggare och livligare än pojkar. Det gäller hos människor såväl som hos djur. Det blev alltså en tjur och en kviga.

Jag är tacksam över att det var just Monika som fick tvillingar eftersom hon är den av korna som ger mest mjölk. Hon kommer lätt att kunna försörja båda två och vi slipper handmjölka henne som vi annars brukar göra. Vi och vi förresten, det är mest Helena som står för mjölkningen medan jag står och ryktar kon så att den håller sig lugn och snäll...

Utsläppet av ungdjuren gick bra. Vi fick lite hjälp att ett par grannar när vi skulle driva dem över vägen så de hamnade till slut i rätt hage bredvid fårens.

Eftersom ungdjuren gått i två olika boxar i stallet under vintern skulle rangen göras upp. Kampen blev inte så lång för det skiljer ett år i ålder mellan de olika grupperna så segern var ganska given.

Några dagar senare skulle jag gå och titta till fåren strax före skymningen för att se om det var någon som kunde tänkas vara på gång att lamma. Just då dundrade en timmerbil med maxad belysning förbi på vägen. Kvigorna och stutarna blev tydligen skrämda för de satte av i full galopp och givetvis sprang en av dem igenom stängslet in till fåren. Jättekul tyckte den och sprang och jagade fåren medan de andra stod och råmade på andra sidan stängslet. Jag tyckte inte det var lika kul och dessutom hade jag inte telefonen med mig så jag kunde inte ringa hem till Helena och be om hjälp. Jag gjorde ett försök att öppna grinden och locka in den förrymda stuten men det resulterade bara i att ännu en brakade igenom stängslet. Den här gången bröts dessutom en stängselstolpe och några isolatorer som håller uppe trådarna flög all världens väg.

Jag insåg det omöjliga i situationen och sprang hem och flämtade fram till Helena att två stutar var utanför hagen. När vi båda två hjälptes åt lyckades vi till slut få tillbaka rymlingarna och laga stängslet i ficklampans sken. Puh!

Sen dess har ytterligare en kalv fötts och lammen är nu 11 till antalet. Sen får vi se om det kläcks lite gässlingar och myskankungar snart.